Idag den 13 mars blir Zion redan 1 år. Minns tillbaka till förlossningen och hur dramatiskt det blev mot slutet när den där lille killen bestämde sig för att fastna å inte ville komma ut. Det rusade in flera barnmorskor för att hjälpa och paniken som uppstod när jag förstod att det handlade om liv och död plötsligt är obeskrivlig. Med viljekraft å hjälp från Tyrone och min bästa vän Nicolina å fantastiska barnmorskor så gick det till slut bra i alla fall och ut kom han. Så självklart att det var just han som låg i min mage, lika självklart som det kändes med Amiya!
Han är en galen och orädd liten pojke som har varit så himla fantastisk och tålmodig. Han kan också göra mig galen men det tillhör ju när man är mamma. Han har verkligen varit en bra liten bebis som nu börjar bli stor redan och tar efter storasyster i allt hon gör. Han är en riktig liten busunge men jag ser så mycket fram emot å se vad det kommer bli av dig.
Grattis mammas älskling, älskar dig till stjärnorna och tillbaka. Mer än ord någonsin kan beskriva. Du gav oss ännu mera mening med livet!
