En vacker sommardag och jag springer barfota i gräset. Vi hade åkt hela familjen till någon camping någonstans i Sverige. Som vi gjorde ofta under somrarna. I husvagnen bodde vi, hela familjen. Jag leker med min syster. Vi hjular och står på händer. Springer bort till gungorna och gungar. Det är jättevarmt ute och vi ska snart få bada. Jag och min familj. Min mamma, pappa och syster.
Svensk sommar, jag saknar den så mycket. Men mest av allt saknar jag att få vara liten igen och springa barfota i gräset utan några bekymmer 🙂
En vacker dag ska Amiya få springa barfota i gräset, förhoppningsvis utan några som helst bekymmer.
Just nu har jag sån hemlängtan. Jag vill hem till Stockholm. Jag vill campa i Sverige, njuta av svensk sommar. Gå på gröna Lund, äta egenplockade blåbär med mjölk. Bada i svenskt vatten, åka båt med min farbror och hans fru som jag fick göra när jag var liten, för att sedan ligga ensamma på klipporna någonstans i skärgården och sola där ingen annan är. Leka med min syster och skratta som aldrig förr. Åka bil med hela familjen på väg någonstans för nya äventyr och sitta å sjunga högt i bilen allihopa på en gång.
Det saknar jag, att få vara liten igen och att få uppleva en riktig svensk sommar.
Vi campar just nu någonstans i Sverige – precis som varje år.
På samma camping som jag campat på varje sommar sedan jag var liten.
Och jag hoppas jag ger samma underbara sommarminnen och känslor till mina fyra barn som jag själv har härifrån. Det är en gåva från mig till mina barn.
Det finns inget som svensk sommar.
Gud så underbart det låter. När Amiya är lite äldre så ska jag också göra det! Helt fantastiskt att se Sverige å alla smultronställen ju 🙂
Alltså WORD, det är omöjligt att inte längta hem när man tänker på svensk sommar!
Eller hur!!!