Vilken otur vi har haft senaste veckorna alltså, framför allt jag!
Jag och Amiya vaccinerade oss för ca 2,5 vecka sen. Twinrix vaccinet, då vi ska åka till Thailand snart (!!!)
Dagen efter vaccinationen så blev jag så hängig och tänkte att det bara hade med vaccinet att göra och att det skulle gå över, var dålig i några dagar och sen bra i ett par dagar. Sen firade jag min väns födelsedag under helgen därpå och då gick det utför igen. Antagligen pga brist på sömn så blev jag sjuk igen men ändå känt mig helt okej, bara en sjukt jobbig förkylning.
Men i fredags hade Amiya vrålhög feber och under fredagsnatten blev jag också dålig och det visade sig då i måndags när jag var hos läkaren att jag har både öroninflammation och infektion i luftvägarna och förmodligen början till halsfluss vilket sen såklart utvecklades till en halsfluss.
Alltså jag har faktiskt inte känt mig så dålig på länge och jag låg på nätterna i fosterställning å typ grät för mig själv. HEMSKT! Man uppskattar inte att man är frisk när man är det men när man är sjuk kommer man inte ens ihåg hur det känns att vara frisk.
Idag är första dagen på länge som jag känner mig typ någorlunda mänsklig igen och jag vill bara bli helt frisk nu så jag kan träna och göra saker. Har verkligen ruttnat på att bara va hemma å försöka vila. Jag och min rastlösa kropp är inte så bra på det.
Jag är också sjukt dålig på att be om hjälp men under de här dagarna så har jag fått hjälp av mamma och pappa men framförallt mina vänner som har varit som änglar! Kört hem soppa till mig sent på kvällen, kommit och tagit hand om Zion, hämtat på förskolan två dagar i rad och gett mig kuckelimuck medicin ♥ That’s what friends are for.
Och ja, det är HELT okej att be om hjälp när man behöver.
En bild på två inte så sjuka tjejer 🙂
