Ni vet den här sköna stunden när bebben somnar, när man bokstavligt talat ålar sig ur sängen, glider lite ”lätt” ner som en trasdocka på golvet, allt för att inte väcka den lille. Den här stunden man tänker vad ska jag göra nu? Ska jag själv sova? Ska jag städa, tvätta, laga mat, bada, fixa mig, baka, pyssla, slappa, titta på tv? Finns hur mycket som helst man vill göra och hur många ”måsten” som helst, som man vill hinna med som man inte annars hinner, speciellt om man vill hinna gå ut under dagen också. Idag hade jag en sån stund.. Jag började undra vad jag skulle göra. Tänkte gå ut, men jag badade och åt lunch och slappade järnet. Och Amiya sov i nästan 2,5 timme. Så skönt att få lite egentid. Nu är Amiya mycket mer vaken som sagt och det är hur kul som helst att leka med henne när hon är det. Men man blir ju trött också såklart, även fast jag får sova bra på nätterna. Hon var vaken i ungefär 1,5 timme efter sin sovstund och nu sover hon igen, hon ligger på min bröstkorg i soffan framför teven. Jag är så baksugen men vill typ inte lägga ifrån mig henne. Jag känner verkligen bara för att ligga här å mysa. Av någon anledning blir jag alltid stressad när jag inte gör något. Jag måste verkligen lära mig att det är okej att ta det lugnt! Speciellt nu… Jag börjar få halsfluss, det kände jag redan igår, det gör såååå ont när jag sväljer och sen som jag skrev tidigare idag så har jag så fruktansvärt ont i ryggen. Det känns typ som att den e bruten. Jag dör av smärta. Det blir väl till att ligga still i soffan trots allt, å mysa med Amiya. Tyrone kommer hem närsomhelst också, längtar !
Här är tidigare idag, när Amiya skrattade högt, pratade och lekte med mig 🙂
