Jag vet inte om det är för att jag har varit gravid och vet hur det känns när en bebis rör sig i magen, men ibland, numera, så kan jag känna exakt samma känsla i magen som jag gjorde när Amiya rörde sig där inne under min graviditet. Vad är det tro? Jag kanske kände så ibland innan jag blev gravid också, men inte tänkte på det., jag vet inte. Nu känns det som om jag har en bebis i magen, men det har jag ju inte 🙂 Men det leder mig in på frågan om jag vill ha ett syskon till Amiya. Alla jag känner har frågat ”när är det dags för nästa bebis?”, typ som att man vill ploppa ut en till unge direkt efter, fan jag har ju knappt återhämtat mig efter graviditeten och förlossningen och här hetsas det om en till bebis. Skaffa barn själv du först så kan du få se om du vill skaffa en till direkt efter, haha.
Men om jag ska vara helt ärlig, så vet jag inte om jag vill ha ett till barn. En del av mig vill och en del av mig säger nej. Jag har alltid sagt att jag ska ha två barn och jag skulle på ett sätt vilja ha ett syskon till Amiya. Ett helsyskon då, som kanske är lite tätare i ålder än de 13 år som skiljer henne och hennes bror. Samtidigt så känner jag att, herregud, skulle jag klara av att ha ett till barn snart? Det skulle jag ju nog, men det är så nytt med Amiya och jag vill hinna njuta av tiden med bara henne.
Ibland undrar jag om vissa skaffa fler barn bara för sakens skull? Dock förstår jag att man vill ha fler barn, det är nog en jobbig period när dom är små (tänker till exempel på min syster som har två små grabbar, 2,5 år och 10 veckor) det är inte lätt att få det att flyta på men det är ju underbart när de blir lite äldre. Själv växte jag ju upp med en syster och skulle inte kunna tänka mig hur det hade varit att vara ensamt barn.
Tyrone skrattar när någon frågar om vi ska ha fler barn han kollar på mig och jag säger; inte än i alla fall… då skrattar han lite till. Nervös kille liksom haha. Ta det lugnt älskling, brukar jag säga. Det är verkligen ingen stress. För det är det inte. Time will tell helt enkelt 🙂 Lite sugen är man kanske ändå…
Här är jag och min storasyster Rosanna när vi var små och busiga 🙂
Hej,
Ja svar fraga det dar. Jag har valt att bara ha ett barn fast jag alltid trodde att jag skulle ha minst 2. pa manga satt ar det lattare att ha barn i sverige, det ar ju svindyrt att ha barn pa dagis och sa har. plus att nu nar Esme ar nastan 7 sa hade jag faktiskt inte orkat med en bebis. Jag tycker det ar sa skont att vi kan ga ut tillsammans, ata ute, ga och shoppa etc och allt det hade ju andrats om jag skaffar en till. Jag tycker det ar manga plus att vara enda barnet. plus att min dotter ocksa har en halv bror sa det ar ju inte precis som om hon inte har nagra syskon alls…kram
vad kul att läsa vad du tycker om det 🙂 jag tror att det är väldigt individuellt. Jag skulle nog tycka som du också, speciellt när barnet passerat 5 år, för då har man passerat ”de jobbigaste” åren liksom..
får se hur det blir 🙂 och ja, det är så sjukt dyrt i london.
Jag får också såna där knuffar i magen. Det är tarmarna som rör sig! Visst är det irriterande när folk frågar när nästa bebis kommer? Kan man inte få njuta av sin förstfödda? Vilken hets!
Har samma känsla! Det är tarmarna gissar jag på men shit vad man hoppar till när det rör sig där inne! Hahha! 🙂
haha ja det är helt sjukt läskigt, men ja, det måste ju vara tarmarna. Jag undrar om man alltid har känt så men bara inte tänkt på det? Eller om det är någonting som börjar kännas efter man fött barn..