Det svåraste för mig just nu i min graviditet är att jag måste ta det lugnt och vila. Jag har säkert skrivit om det tidigare, men jag är en sjukt rastlös människa och vill verkligen bara gå ut å röra på mig. När jag försöker promenera i lite högre tempo så får jag sammandragningar. När jag drar ner på tempot (till normaltakt) så får jag sammandragningar. Jag tvingas stanna upp och stå still för att samla kraft till att fortsätta gå. Det är säkert helt normalt, men sjukt påfrestande. Jag vill inte tvingas sitta hemma å känna att jag blir större och orörligare utan att kunna göra något åt saken.
Igår hjälpte jag min syster att flyttstäda och jag är fortfarande heeeeelt slut i kroppen. Det känns som att jag har sprungit ett marathon lopp typ.
Mina sammandragningar hindrar mig från att leva som vanligt. Dessutom är man tyngre och nu börjar det kännas i rygg, knän och fötter.
Väntar med spänning på lilltjejen nu, man känner att det börjar närma sig förlossning med bara 34 dagar kvar 🙂
Finns det något tips på det här med sammandragningar, eller är det vila som gäller för mig?
Igårkväll packade jag min lilla väska som jag ska ta med mig till förlossningen när det väl är dags. Snacka om att vara ivrig. Jag kan inte vänta mer, denna längtan är värre än någonsin. Det är som att vara liten igen och vänta på julafton eller att inte kunna sova natten innan sin födelsedag. Helt underbar känsla men hurry up nu bebis. Vi längtar ihjäl oss!
<3
