Jag tycker veckorna går så fort. När vi bokade resan till Uganda så kommer jag ihåg att Amiya sa att det kändes långt med 1 månad tills att vi åker. Men nu är det bara 6 dagar kvar. För på onsdag morgon så bär det av till Afriiiikaaaaa. Det ska verkligen bli så spännande, jag har bara varit runt i Nordafrika, Tunisien, Egypten och Marocko. Men jag kan tänka mig att det är en heeelt annan upplevelse att besöka Östafrika, och även andra delar av Afrika såklart. Det är ju sjukt stort!
Vi ser till att hålla oss sysselsatta hela tiden också just för att tiden ska gå fortare. Sen kan man ju hålla tummarna för att vi håller oss friska för nu känns det som att vi alla har varit sjuka till och från hela året, hittills. Nu är jag förkyld igen men jag har mina aningar att det faktiskt kanske ”bara” är pollen. Hoppas det. Och hoppas som sagt att vi klarar oss när vi är bortresta.
Jo men det här med att hålla oss sysselsatta. I tisdags åkte vi hela vägen upp till Norrtälje för att hälsa på min bästa gymnasievän Isabelle, som också har två barn nu. Vi sågs lite när Amiya och hennes äldsta dotter, Lily-Adele, var mycket yngre. Men det måste ha varit tre år sen minst som vi sågs sist för vi båda har fått tillökning sen vi sågs sist. Hon har en till dotter som är ca 1,5 år och jag som har fått Zion som redan blivit 2 år.
Jag hämtade barnen tidigt från föris och så drog vi iväg. Det var så himla mysigt att hälsa på dom i deras nya fina hus i ett lugnt område i Norrtälje. Det första Amiya sa var ååh mamma såhär vill jag också bo!!! Ja, det är drömmen sa jag, förhoppningsvis kan vi bo i hus när ni blir lite större.
Vi hade en jättehärlig eftermiddag/kväll. Barnen lekte på superbra. Som vanligt är det lite kaosigt när man har barn omkring sig med gråt om vartannat eller nån som gör illa sig, ja ni fattar. Men trots det så hann vi faktiskt catch up ganska mycket. Vi pratade om livet och om lite gamla minnen och jag blev så nostalgisk. Har verkligen saknat henne! Vi konstaterade även att det i år är 10 år sen som vi tog studenten. PANIKEN!!! Tiden går verkligen för fort. Det skriver jag i varje inlägg, jag vet. Men WTF! 10 år sen. Jag känner mig fortfarande som 19 ju… Förutom att man får kämpa för att hålla sig vaken för att se Wahlgrens värld kl 21.00 och att lyckan är när barnen somnar lite tidigare så man hinner städa lite extra, så är man ju nästan likadan som då 😉
Zion och lilla Villa
Så mysigt att köra på kvällen på såna här vägar tycker jag!