Åh, Amiya har varit så ledsen nu den här veckan när jag lämnat henne på föris, förmodligen för att vi har haft ett sånt långt lov. Varje dag har hon visserligen berättat hur roligt hon haft det och hur mycket hon lekt å att hon var glad över att träffa sina kompisar. Men både igår och i måndags grät hon lite när vi sa hejdå. Idag var det nog värst då hon va lite smågnällig hela morgonen för att sen totaaaaalvägra att släppa mig när jag skulle gå. Så har det inte varit annars alls utan det har ju gått så bra på mornarna och jag är van vid att få en puss å kram av en glad liten tjej när vi vinkar hejdå. Till och med så att hon ibland glömmer att säga hejdå utan bara går iväg till sina kompisar.
Nej, nu kändes det inge bra alls idag och jag fick lämna henne med tårar i ögonen och en klump i magen 🙁 man kan ju inte låta bli att få dåligt samvete. Samtidigt vet jag ju att dom tar bra hand om henne där och att hon har roligt.
Saknar min lilla bästis när hon är där, vi har ju såååå kul ihop för det mesta. Med Amiya kan jag verkligen skratta så jag storknar, även bli arg så jag kokar, men det händer inte så ofta. För det mesta skrattar vi å har riktigt roliga konversationer. Tänk att hon blivit så stor!
Magen börjar också bli stor, hahaha!
Har varit hemma i Sverige en hel månad och har också en sån vecka nu på preschool med tårar och allt. Jobbigt… hoppas det inte varar så länge 🙁